Batch 6 i antågande. Denna gång en IPA med humlesorterna Magnum, Fuggle och Calypso. Siktar på en ABV på runt 6% och ca 60 IBU vad gäller beskan. Inget namn på denna än, men det kommer väl. Denna gång skall det testas ut både dip-tubes och den nya pumpen. Dessutom lyckades jag ju laga PIDen så även där blir det att försöka kalibrera. Dock mot en termometer som visar rätt. Upptäckte ju att min handhållna mätare med K-sensor visade 6 (!) grafder fel. Tur att man är på tok för noga för att bara förlita sig på ett värde.

Förhoppningsvis kan vi även denna gång ta ut ett antal liter i slutskedet och göra en 5l testbatch igen. Framöver hade jag dessutom tänkt prova på en s.k. partigyle. Dvs när man delar batchen och tar first runnings till en starkare öl och second running för en svagare variant. Ett lätt sätt att få ut två olika öl samma bryggdag utan att mäska in igen.

Tro det eller ej, men PIDen som gick sönder skruvade jag ur igår. Jag tänkte att jag skulle kolla om det bara var nån säkring eller nåt enkelt som går att åtgärda. Ingen säkring satt i den, men däremot hittade jag ett ställe där det var dålig kontakt mod ett bleck. Så det blev fram med lödkolven och ge sig på att försöka koppla runt så att det blev bra kontakt igen. Och jodå, det lyckades, så nu har vi tre st fungerande PIDar. Hyfsat nöjd eftersom företaget som jag köpte den av (föga oväntat) inte var så sugna på att hjälpa mig. De försökte till och med erbjuda rabatt på en ny likadan, men ville ha betalt direkt via Paypal utan att gå via eBay. Helt emot eBays policy. Jag påpekade detta och sen fick jag inget svar alls. Så, produkten funkar nu igen, men inte tack vare företaget jag köpte den av. 😉

När jag ändå pysslade lite så passade jag på att montera kontakterna för tempsensorerna i kontrollpanelen. Blev riktigt snyggt, men blir påmind ännu en gång om att det inte är kul med aluminiumspån. Det blir vasst, och det fastnar överallt.

Fixade även till lite kabeldragning och buntade ihop lite lösa sladdar så att det inte spretar allt för mycket. Ok, inte nån snygg kabeldragning men det är första revisionen och det har blivit flyttat en del under arbetets gång och kabellängderna har inte anpassats. Men jag måste säga att jag är riktigt nöjd med funktionen.

Det som är kvar nu är att fixa till nån snygg lösning på matningen av värmeelementen. Just nu är det ju två kablar som går ut ur lådan, varav den ena även har en egen spänningskabel för att kunna köra på två faser.

Tanken är ju att kunna köra allt på 220v men att ha en switch där man kan välja vilket element som används för tillfället för att inte man skall kunna köra dem samtidigt och överbelasta systemet. Men ju mer jag funderar på det så vill man ju ha möjlighet att köra båda samtidigt om man har tillgång till separata faser. Funderar på att sätta så att man har en switch för att välja om man ska köra två faser eller om man enbart skall kunna köra ett element åt gången. Nästa version av kontrollpanelen kommer det bli en del förändringar i. Bland annat så gissar jag att det blir någon form av trefasmatning, eller iaf möjlighet till det. Och då kanske även möjlighet till fler och starkare värmeelement. Jag kommer nog även att använda mig av någon typ av DIN-skena internt för att göra en del kopplingar. Just nu är det plintar jag använder, men de blev inte så lätta att jobba med. En DIN-skena skulle ju göra det hela lite mer flexibelt.

Resultatet av valborgs-bryggningen blev ju dels den vi kallar Whalecastle IPA på ca 8.2% samt Centennial-bomben på 130 IBU och ett ABV på 3.3% som vi kallar More Than 50 Cent. De blev torrhumlade i tisdags och skall ligga och dra i 7 dagar innan kallkrasch och kanske även gelatin. Ett IBU på dryga 130 är helt klart ett experiment. Det kan bli helt odrickbart, men då vet vi ju till nästa gång. Det var en rätt bra ide att ta till vara på lite av sockret som fanns kvar i malten för att testa lite folkölsstyrka. Hittills har väl alla våra öl blivit starkare än beräknat av olika anledningar.

Tänk vad många experiment man skulle vilja göra, men att det finns på tok för lite tid. 😉

Så här blev etiketten till Third Brew. Tack Kim än en gång för detta. Nu blir det nåt nytt till nästa etikett eftersom detta är den sista av Random Seed – batcherna. Sen blir det Hillbilly Brewery som vi kommer att stanna vid.

Sen får vi väl se hur mycket som hamnar på flaska framöver. För egen del så skippar jag gärna all flaskning så mycket det bara går. Det finns annat som är roligare än att ta bort etiketter, diska, decinficera, buteljera, kapsylera, etikettera flaskor. 😉 Lägger hellre tiden på att planera nästa bryggning istället. 😉

Böjde till en diptube för kokkärlet också eftersom min förhoppning är att det skall följa med mindre druv vid tappning till jäskärl. Vi får väl se hur bra den funkar vid nästa bryggning. Det måste ju till någon sorts whirlpool för att det skall bli optimalt, och det är helt klart tveksamt att vår nuvarande pump klarar det.

Men jag måste säga att det här med genomföringar inte är direkt enkelt. Jag förstår inte varför det skall vara så svårt att hitta gängade rör i rätt längd. Brickor, packningar och muttrar med packningsspår har jag redan men just själva röret blir alltid för kort om man dessutom skall ha någon koppling på insidan (diptube/bazooka screen) och en kulventil på utsidan. Efter lite filande och nån extra bricka så verkar jag ha fått det tätt, även om inte det finns så mycket gängor att fästa på.

Jag gjorde en liten mätning av vår valborgs-öl som vi bryggde, och den har nu jäst ner till FG 1.010. Riktigt bra utjäsning alltså. Detta innebär att vi har en alkoholstyrka på 8.2% ABV. Starkaste ölen hittills alltså. Lite beskedligare kommer vår femte lilla sats att bli om den jäser ner ända till 1.010 också. Då hamnar den på folkölsstyrka på 3.3% ABV. Den kommer att hamna på partyfat och bli vår nästa bryggdagsöl.

Nu blir det torrhumling av båda dess öl samt kallkrash och förhoppningsvis har vi fått tag i nåt mer Cornelius-fat innan dess också. Third Brew har helt ok med kolsyra nu och skall bara kylas innan det är dags att prova den helt färdiga produkten.

Det dök upp en refractometer från eBay här om dagen. Den känns helt ok och jag gjorde ett litet snabbtest med lite sockervatten. Klar och tydlig skala. Den kommer garanterat att vara till hjälp att mäta SG under mäskning. Slutgiltigt OG kommer nog hydrometern få stå för ändå tills vidare. Iaf till man vet hur exakt refractometern är. Skönt att slippa vänta på att hela mätglaset skall sjunka i temperatur så att mätningen skall bli korrekt. Med ett par droppar så går det ju på en gång…

Har inte hunnit kalibrera den än, men den skall iaf vara ställbar, så det bör ju inte vara några problem att få någorlunda mätvärden. Märks det att jag inte har så stor tro på billiga ebay-prylar? 😉  Fast ändå är det ju väldigt ofta man blir förvånad över hur bra dessa billiga kinaprylar faktiskt funkar. Men det är klart, man får ju inte räkna med allt för bra support, kommunikation eller garanti från säljaren. 😉

I övrigt så har det inte blivit så många stunder i garaget på siståne. Har lite problem med att få tätt för kulventilen när jag skulle installera dip-tuben i kokkärlet. Gäng-röret är för kort så det blir svårt att få dit bricka, o-ring och allt samtidigt som kopplingen för dip-tuben. Fattar inte att det skall vara så svårt att hitta gängade rör som inte kostar massor som bara är några millimieter längre än de jag hittat.

  Efter idogt skakande och rengörande av fatet så kunde vår Third Brew tappas. Just nu står det och väntar på att bli kolsyrad. Allt gick hyfsat bra. Några fadäser ska det ju alltid vara. Dels så hade jag ju torrhumlat med pellets och hade ganska mycket grums i botten redan innan vilket gjorde att tappkranen hamnade under skräpnivån, så det fick bli hävert. Pumpade över från tunnan till fatet och det bara vällde upp star-san skum, precis som förväntat. Problemet var dock att man inte såg när det började vara fullt, vilket gjorde att jag fick i ca 19 liter i vårt 18-liters fat. Efter lite skurande av golv och några tårar över att vår guldfärgade dryck hade spillts så kunde vi fortsätta med att buteljera resterande öl.

Vi började buteljera och efter lite slabb även med det så hade vi fått 12 fulla flaskor. Vi börjar kapsylera och jag börjar fundera på hur mycket kolsyra det kan tänkas bli, och inser att vi inte primat med socker. De få vi hunnit kapsylera fick öppnas och i med 2,3g socker per flaska. (enligt kalkylatorn på Brewers Friend). Inte så exakt sockermängd och inte heller någon kokad sockerlag, så desinficeringen uteblev av förklarliga skäl. Nu var ju flaskorna mer en bonus eftersom vi inte räknade med att få ut så mycket. Men det blir säkert bra till slut ändå. Fyra flaskor var är ju inte så mycket och det kommer nog att gå åt.

Nu blir nästa steg att testa ut hur lång slang och vilken dimension vi behöver för att få ett bra flöde ut ur slangen utan att skumma för mycket. Jag har förstått att det är det stora problemet som många har. Sen blir det att inviga fatet den 6e juni då det blir en liten midsommarfest. 🙂